Recension: Tre önskningar

-Trillingsystrarna Kettle fyller år, och ställer som vanligt till med en scen. Den champagnesprudlande födelsedagsmiddagen slutar i ett praktfullt gräl och en ambulans som i ilfart måste bege sig till sjukhuset.

Vem var det som satte igång bråket denna gång? Var det Cat, vars liv varit ett enda kaos sedan den där kvällen framför teven då Dan fick för sig att bekänna sin otrohet? Var det Lyn, den på ytan så perfekta systern med eget företag och ett lyckligt äktenskap? Eller var det Gemma, det dagdrömmande yrvädret som inte kan behålla en hemlighet för sig själv? Oavsett vem av de tre som är skyldig till dramatiken innebär årets födelsedagsmiddag att systrarnas liv ställs på sin spets, och de tvingas omvärdera sina relationer och sin kärlek till varandra.- från Bokus

20170626_181459

”Tre önsknigar” är vår kära Liane Moriartys romandebut! Precis som i hennes andra böcker har hon använt sig av ett skickligt språk och en bra teknik för att göra historien fängslande. Karaktärerna byggs på djupet allt eftersom vi kommer längre in i berättelsen och som läsare får vi verkligen lära känna dem ordentligt.

Samspelet mellan mig som läsare och boken är bra, det är som om jag är ute på en jättejobbig löprunda men med en belöning som dinglar framför mig som ett mål – jag MÅSTE bara fortsätta! Vad moroten skulle vara i det här fallet är lite knepigt, bara att få läsa boken är en gudagåva men svaret på vissa frågor hägrar också i horisonten. Det där med ”jättejobbig löprunda” är i och för sig en felaktig beskrivning då det är som en dans på rosor att läsa ”Tre önskningar”. (detta är ett uttryck för någonting positivt, men rosentaggar gör nog rätt ont att dansa på om en ska vara den som är den? what?)

”Tre önskningar” är en bok som skildrar olika personligheter – vilket ökar chansen för igenkänning – i livet och allt som hör därtill. Det är en bladvändare med fokus på relationer. Perfekt att rädda lässvackan, den regninga semestern eller trista tågresan med! Eller varför inte njuta av den närsomhelst? Rekommenderas varmt!

Titel: Tre önskningar
Författare: Liane Moriarty
Serie: –
Sidor: 365
Originalspråk: Engelska
Taggar: Feel-good, relationer, livet
Finns bl.a på: Adlibris Bokus
Annat av författaren: Öppnas i händelse av min dödStora små lögnerAndras vänner

Recension: Livets outgrundliga mysterier

-Hemma hos Aristotle är det ingen som pratar om någonting. Varken om storebrodern i fängelse eller pappans upplevelser i kriget. Aristotle pratar inte heller. Inte förrän han träffar Dante vid den lokala poolen en varm sommardag. Dante som läser dikter, målar tavlor, gråter över döda fåglar och vägrar att ha på sig skor. Som vet hur man pratar om känslor istället för att stänga in dem tills de hotar att kväva en. Tillsammans utforskar Aristotle och Dante livets outgrundliga mysterier – vad det innebär att bli vuxen, hur man lär sig att leva med sin familjs brister och hur man vet vem man är, och vem man egentligen älskar.-

20170128_093603

Jag vill älska ”Livets outgrundliga mysterier” mer än vad jag faktiskt gör. Jag gillar Aristotles stil, hur boken snyggt tar upp känslor och hur man behandlar sina känslor. Jag gillar tolkningen av en tonåring som grunnar med de outgrundliga mysterierna som livet har att bjuda på. Tyvärr känner jag inte att det räcker hela vägen. Det går lite snabbt. Jag vänder bara sida och blir inte riktigt träffad. Bitar är sorgliga, bitar är humoristiska och vissa bitar går in i hjärtat. Men det räcker inte för att gå från riktigt bra till ÄLSKA ÄLSKA ÄLSKA. Somsagt, fortfarande mycket bra och kanske att denna skulle vara bra att läsa i skolan, då det finns mycket att lära och diskutera kring den.

 

Titel: Livets outgrundliga mysterier
Författare: Benjamin Alire Sáenz
Serie:
Sidor: 335
Originalspråk: Engelska
Taggar: Unga
Finns bl.a på: BokusAdlibrisCDON
Annat av författaren:

 

Recension: Ingen normal står i regnet och sjunger

-Varför finns det inga kvinnliga trubadurer? Varför är det alltid Ella som ska skriva när det är grupparbete? Varför förväntas tjejer vara på ett sätt och killar på ett annat, och hur gör en egentligen för att vara tvärtom? Och om kärleken är som ett elstängsel och elstängslet redan är ihop med någon och någon är ens bästa vän i hela världen. Hur gör en då?- handling från adlibris.com

20161022_111421
Ingen normal står i regnet och sjunger

Sara Ohlssons språk är ett språk som passar mig. Det flyter på och boken är mycket snabbt utläst. Vilket är synd för jag skulle kunna stanna i dess sköna vagga ett tag till och passa på att stolt visa upp den för folk jag träffar. Det är ju tur att jag har bloggen då, så får jag visa upp den lite extra.

Helt ärligt så var jag lite rädd för att börja läsa den här. Den fick ligga ett tag i hyllan och mogna lite. Jag var rädd att bli besviken. Rädd att känna att den fina utsidan inte passade ihop med insidan. Vet ni? Jag hade inte behövt vara nervös, för jag älskade den här! Den är en bok som passar mig perfekt, fint budskap finns, bra karaktärer, språket är bra, utsidan vacker.

Titeln, ”Ingen normal står i regnet och sjunger”, är för mig en titel som jag snappar upp och lägger på minnet. Den känns mycket intressant (och även betydelsefull, även om en kanske behöver få lite hjälp att komma på det, alltså läsa boken för att få hjärnan att tänka lite) och gör mig riktigt sugen på att gotta ner mig bland dess sidor. Färgerna på omslaget går väldigt fint ihop i en härlig harmoni.

20161004_0749311
Ingen normal står i regnet och sjunger

Historien klarar av att vara både rolig, realistisk, viktig, gripande, lättläst och bra på samma gång. De fina inslagen av HBTQ och feminism är väldigt uppskattade hos mig! Den fick mig att tänka och känna. Ella tycker jag om som huvudperson. Rekommenderas varmt!

 

Har du läst ”Ingen normal står i regnet och sjunger”?

Titel: Ingen normal står i regnet och sjunger
Författare: Sara Ohlsson
Serie:
Sidor: 217
Originalspråk: Svenska
Taggar: Ungdomar, Livet
Finns bl.a på: AdlibrisBokusCDON
Annat av författaren: Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag

 

Recension: Vi är en

-Sextonåriga Grace och Tippy är sammanvuxna tvillingar, förenade vid höften. De delar bokstavligt talat allt. Även om de är två individer med egna känslor, rädslor och hemligheter, är de ändå en. När deras familj inte längre har råd med privatundervisning börjar tvillingarna för första gången i en vanlig skola. Det är det läskigaste de gjort, men innebär också en chans att skaffa riktiga vänner, och kanske till och med snudda på något som tidigare varit otänkbart – den stora kärleken. Men snart tvingas Grace erkänna att hon inte mår bra, och plötsligt står tvillingarna inför ett omöjligt val.-

20161004_0748511
Vi är en

Ojoj. Det här var annorlunda fån andra böcker jag läst, och annorlunda på flera olika sätt. Språket och texten, t.ex., är uppbyggda på ett sätt som jag inte stött på tidigare. Tyvärr vet jag inte vad det kallas, typ att man skriver på vers??  Hur som helst, mycket korta kapitel, tomma – sett till antalet ord – sidor och en historia som berättas från Graces perspektiv. Det är inte så mycket miljöbeskrivningar eller långa beskrivande stycken. Vilket har både för och nackdelar, enligt mig. Det är väldigt spännande för en sån som mig, som inte stött på detta innan, att få utforska en ny stil. Jag gillar också att Sarah Crossan säger så mycket, trots att det inte är så mycket ord. Men jag har lite svårt att komma in i det först.

Varken i böckernas värld eller i den riktiga världen (Där jag bor menar jag då. Problemet är ju bara att böckerna också bor här, så kan ju inte säga så. Vad är väl en värld utan böcker? Gaah, förlåt, nu föll jag av bommen igen) har jag stött på sammanvuxna tvillingar tidigare (har ju hört/sett något inslag osv men inte träffat några) så jag gillade att få läsa om hur det kan vara. Böckernas kraft är oändlig.

Historien är väldigt intressant, spännande och berörande. Tjejernas relation till varandra, omvärlden och familjen, det är tufft. De har de inte helt enkelt och inte deras familj har det inte helt lätt dem heller (pga flera anledningar som jag ej spoilar här). Boken får mig att skrynkla ihop ansiktet, hålla andan och sucka för att det är jobbigt för dem. Detta är, hur konstigt det än kan låta, mycket positivt, för då har det förmedlats känslor bra.

Omslaget. Ska vi prata om omslaget en sekund? Ehmm, hur fint? Färgerna passar sjukt fint ihop, det är rent, men inte kalt. Titeln passar också väldigt bra in, tycker jag.

 

För att sammanfatta; ”Vi är en” är en intressant bok som berör. Den har korta kapitel och ett annorlunda språkligt upplägg. Ett spännande och berörande perspektiv. Jag gillar´t! Rekommenderas!

Har du läst den här?

Titel: Vi är en
Författare: Sarah Crossan
Serie:
Sidor: 435
Originalspråk: Engelska
Taggar: Livet, Ungdomar
Finns bl.a på: CDONAdlibrisBokus

 

 

Recension: Ingenting och allting

-Madeline har en väldigt ovanlig sjukdom som gör att hon i princip är allergisk mot hela världen. Hon har levt så gott som hela sitt 18:åriga liv utan att se världen. Utan ett vanligt tonårsliv, med kompisar, förälskelser och uppkörningar. Madeline har lärt sig att det är så här det kommer vara och hon har lärt sig att acceptera det. Men så en dag flyttar det in en ny familj i grannhuset. En familj där Olly finns. En familj som kommer förändra allt. Hur ska Madeline kunna uppleva kärleken om hon inte ens kan träffa sin kärlek face to face? Inte ta på honom. Inte vara nära honom. Vilka risker är värda att ta? Vilka risker kommer hon ta för kärleken?-

20161004_0749151
Ingenting och allting

 

Det här var verkligen en bok som passade mig och jag tyckte väldigt mycket om den! Jag gillar layouten på texten, det är listor och bilder, korta sidor och kapitel, anteckningar, mail och chattar. Språket är lättläst och inte så hackigt, trots att det är ganska korta bitar och att dessa ibland är skrivna helt i chattform. Det gick väldigt snabbt för mig att läsa ut boken och jag tog med mig den hit och dit för att få njuta av dess charm.

Överlag så tycker jag inte att det blir så djupt, hemskt, jobbigt eller tungt som jag hade förväntat mig. Även om Madeline har en väldigt allvarlig sjukdom så upplever jag inte historien som hjärtskärande eller sorglig. Det är på ett sätt nästan lite lättsamt, men ett djup finns fortfarande, i tankarna kring livet och att vara levande, något som Madeline funderar en del på när Olly och starka känslor kommer in i bilden.

Omslaget tycker jag om. Jag gillar guldet mot den blekturkosa bakgrunden och alla små teckningar som man kan förlora sig i.

Ingenting och allting var för mig en lagom lång, ”lätt”, alltså att den inte grävde sig ner i jobbiga högar av ångest och mörker, bok som samtidigt hade mening och betydelse. Den var härlig, charmig och lätt att tycka om! Den är en fint beskriven historia om livet. Om kärlek, känslor, längtan. Om anpassning, njutning och svårigheter. Här finns funderingar och tankar utan att det blir jobbigt så en grinar, men inte meningslöst. Rekommenderas! 

 

Har du läst Ingenting och allting? Vad tyckte du om den?  

Titel: Ingenting och allting
Författare: Nicola Yoon
Serie:
Sidor: 299
Originalspråk: Engelska
Taggar: Kärlek, Livet, Ungdomar
Finns bl.a på:  BokusCDONAdlibris