Recension: Flickan på hotellet

Alex och resten av tjejerna i hennes klass beordras till aulan. Där väntar rektorn som pratar om skolans problem med sexuella trakasserier. Alex tycker det är konstigt att det är tjejerna som sitter i aulan och inte killarna – det är ju dem som tafsar. När hon kommer hem på kvällen överhör hon ett samtal mellan sin pappa och bonusmamma, som jobbar som polis. En flicka har mördats på ett hotell i Vasastan. Alex går hem till sin vän Bianca och de pratar om vad hon hört. Genast letar Bianca upp information på nätet om fallet och snart är vännerna rejält indragna i en otäck mordhistoria.

IMG_20171001_170606.jpg

”Flickan på hotellet” är en kraftfull bok med ett tydligt budskap. Historien om kvinnoförtrycket, sexuellt våld och ojämställdhet är tätt sammanvävd med en otäck kriminalhändelse, vardagen i Stockholm, tonåringar med helt vanliga personligheter och problem. Verklighetstroget, lättläst, viktigt och skarpt. Grymt! Detta är första delen i en planerad trilogi, jag ser fram emot att följa Alex mer och Katarina Wennstam också för den delen.

Titel: Flickan på hotellet
Författare: Katarina Wennstam
Serie: Alex Skarp
Sidor: 254
Originalspråk: Svenska
Taggar: Unga, Deckare
Finns bl.a på: AdlibrisBokus

Annonser

Recension: Helena

-Helena är väldigt blyg. Faktiskt så blyg att hon får kramper vid uppmärksamhet. Ett jobbigt läge, då hon är 175 cm lång och mycket vacker. En dag flyttar en ny familj till ön där hon bor och när Helena ser en av sönerna i familjen, Lucas, för första gången fylls hon av hat och en tydlig insikt att döda. Varför och en hel hög med hemligheter om sig själv och sitt ursprung får Helena snart reda på. Allt förändras och hon kastas in i en konflikt som pågått långt längre än hennes egen livstid.-

20170829_1557011.jpg

Det är inte ofta jag sträckläser en bok. Men, det händer och i helgen hände det igen. Nästan. För att det ska gå att palla läsa så mycket på en gång måste förstås historien hålla måttet. Om ”Helena” håller? Om den gör!

Det här är första boken i en trilogi och att fler böcker följer märks som tydligast i slutet där vi har ett typiskt fantasy-slut. *läs följande med en mystisk ton och sorglig dramatisk bakgrundsmusik innehållande fiol, tack* ”En sista strid närmar sig. Kaotiska händelser har försvårat förbredelserna, men de goda gör sitt bästa i den strid som uppenbarar sig. Trots tapperhet, styrkor med stort S, mod, list och vänskap lyckas de inte helt utan missöden. Och missödena kan komma att bli fler, för går det verkligen att lita på alla i gänget? Och hur kommer de onda att agera nu? Lugnet efter stormen intar till slut våra hjältar, men ack, ett nytt oväder är att vänta och då kommer det att smälla ännu högre.” 

Skämt åtsido och trots min överentusiasm så är det där faktiskt ganska talande för vad som händer och jag är säker på att det passar in i fler historier. Men okej, slutet var inte min favoritbit, men det andra är jag såld på. Boken är skriven med ett engagerande språk som skickar stötar till mig som läsare. Stundtals blir det riktigt intensivt och väldigt känslosamt. Att hänga med i förklaringarna av fantasy-bitarna är inget problem, det mesta känns ganska tydligt och lätttförståeligt.

Även om karaktärerna är ganska typiska för en sån här fantasyberättelse, (stark huvudperson, snygg typ som förklarar den nya världen, onda filurer) så tycker jag inte de känns uttjatade utan spännande och intresseväckande.

”Helena” är en gripande urbanfantasy-roman med ett rafflande kärleksdrama, tuffa karaktärer, en mytbaserad bakgrund med anor inom grekisk mytologi, ett skarpt språk, en spännande handling och en intrig perfekt för alla fans inom genren men även de som är nya. Varm, varm rekommendation!

Titel: Helena
Författare: Josephine Angelini
Serie: Starcrossed
Sidor: 506
Originalspråk: Engelska
Taggar: Urban fantasy, Kärlek, Unga
Finns bl.a på: AdlibrisBokus

Recension: Idag är allt

Natasha: Jag tror på vetenskapen, på fakta. Inte på ödet eller på drömmar som ändå aldrig kommer att slå in. Jag är garanterat inte en tjej som träffar en söt kille på en New York-gata och blir kär i honom. Särskilt inte när jag och min familj bara har tolv timmar kvar i landet innan vi blir utvisade till Jamaica. Min historia handlar inte om att bli kär.
Daniel: Jag har alltid varit den skötsamma sonen, den duktiga studenten som alltid lever upp till mina föräldrars förväntningar. Aldrig poeten. Eller drömmaren. Men när jag ser henne glömmer jag allt annat. Något med Natasha får mig att tro att ödet har fantastiska planer för oss två.
Universum: Varje sekund av våra liv för oss fram till en särskild stund. Miljoner framtider ligger framför oss. Vilken av dem ska bli sann?- från bokus.se

20170627_105510.jpg

 

Nicola Yoon skriver väldigt gripande. Det är roligt, rappt och insiktsfullt. Daniel och Natascha har vartannat kapitel (kapitlen är korta) varvat med att det ibland dyker upp nedgrävningar i andra personers liv, t.e.x. en vakt eller en släkting. Detta gör att boken som (mest) utspelar sig på en och samma dag, får ett lugn och ett djup i sig även fast den är hyfsat ”snabb”. De kämpar lite mot klockan om vi säger så….

Natascha och Daniel har olika historier, olika syn på kärlek och på livet och det är väldigt intressant när de möts och diskuterar. ”Ödet” och dess påerkan på våra liv får också sin bit av kakan och det är facinerande att tänka ”Tänk om han aldrig hade gått över gatan. Tänk om han inte gjort så eller det varit så.” Sådana tankar kan fylla ens vardagsliv, men här får de en extra betydelse.

”Idag är allt” är en underbart fin bok som lämnar en med saknad och reflektioner när den är slut. Boken är rapp, kärleksfull och gripande. Rekommenderas!

Titel: Idag är allt
Författare: Nicola Yoon
Serie:
Sidor: 332
Originalspråk: Engelska
Taggar: Kärlek, Livet, Unga
Finns bl.a på: BokusAdlibris
Annat av författaren: Ingenting och allting

Recension: Ni kommer sakna mig

-När My kommer hem från ett  år i USA har allt förändrats hemma. Hos mamma har Johan och hans barn flyttat in, hos pappa finns flickvännen som inte välkommnar My. Efter ett misstag från föräldrarnas sida åker både Mys mamma och pappa iväg på semester på olika håll. Ingen av dem har med sig My. När My upptäcker misstaget känner hon att hon måste bort från sitt hem. Hon bestämmer sig för att bli vuxen.  Hon flyr till sitt gamla barndomshem där hon bryter sig in. När hon blir upptäckt flyr hon vidare. Hon kommer till en plats i skogen där människor som känner sig missförstådda och förrådda av samhället håller till. Mys äventyr har börjat och det kommer att vara kantat av nya identiteter, stöld, flykt, känslor och mod.-

20170627_1052501.jpg

Jag hade svårt att komma in i boken, då jag tyckte att den var tråkig och något orealistisk . När Mys äventyr sedan kommer igång blir jag mer och mer fascinerad över hur snabbt allt eskalerar och hur indragen My blir utan att kunna dra sig ur. Jag gillar att det händer mycket, men vet inte riktigt vad jag tycker om My. Jag förstår att hon är arg över att hennes situation hemma har förändrats men att det går så himla långt är inte något jag kan sätta mig in i eller riktigt förstå. Jag vill både äta kakan och ha den kvar, jag gillar äventyret, men tycker det känns något forcerat. Hon bryter sig in i sitt gamla hem bara för att det känns tryggt, men så mycket. Att hon lyckas undkomma att man på löpsedlarna letar efter henne, delvis genom att hon förändras sitt utseende, det är, ja jag vet inte vad faktist. Jag hade nog velat se lite mer eftertanke även kring Mys förflutna och hur hon tänker kring sina handlingar.

”Ni kommer sakna mig” är en äventyrsfylld roman om att vara ung och utanför samhället. Det är en spännande bok där det hela tiden händer saker, men jag hade velat ha lite mera eftertanke. Absolut läsvärd dock!

Titel: Ni kommer sakna mig
Författare: Moa Herngren
Sidor: 303
Originalspråk: Svenska
Taggar: Romaner, Unga, Livet, Äventyr
Finns bl.a på: BokusAdlibris

Recension: Rimligt lyckade ögonblick

-Emanuel Kent Sjögren ska börja gymnasiet. Det betyder att han får en ny chans att skapa en image och stil. Han ska klara sig utan Tore för första gången.  Klassen delas in i basgrupper och Emanuel hamnar med Iggs, Kaisa och Frank. Snart kommer saker att förändras och Emanuel hamnar i nya pinsamma situationer.-

20170411_103401.jpg

Emanuel ska börja gymnasiet, ny skola, ny klass, nya människor. Som upplagt för pinsamheter alltså. Och pinsamt blir det. Som när Emanuel glömt sitt namn och när han plötsligt ska stå naken på skolgården. Släng in lite tjejer, konstiga kärleksbrev, jazzmusiker, pappor, udda vänner och nya relationer så har du en perfekt gryta med Emanuel materiel.

Emanuel Kent är en rolig filur som jag gärna läser om. Det är så skönt att inte allt måste vara perfekt och snyggt tillrättalagt. Här blir det lite som det blir och det är underbart. Emanuel får en att både dra i smilbanden och sucka lätt. Det är därför jag gillar dessa böcker, de är humoristiska och skön läsning. Dessutom är de skrivna med ett bra språk.

Det är definitivt ett lyckat ögonblick att läsa denna boken och jag kan varmt rekommendera den!

Titel: Rimligt lyckade ögonblick
Författare: Åsa Asptjärn
Serie: Emanuel Kent
Sidor: 202
Originalspråk: Språk
Taggar: Ungdomar, Humor, Romaner
Finns bl.a på: CDONBokusAdlibris
Annat av författaren: Konsten att ha sjukt låga förväntningarManifest för hopplösa

Recension: Livets outgrundliga mysterier

-Hemma hos Aristotle är det ingen som pratar om någonting. Varken om storebrodern i fängelse eller pappans upplevelser i kriget. Aristotle pratar inte heller. Inte förrän han träffar Dante vid den lokala poolen en varm sommardag. Dante som läser dikter, målar tavlor, gråter över döda fåglar och vägrar att ha på sig skor. Som vet hur man pratar om känslor istället för att stänga in dem tills de hotar att kväva en. Tillsammans utforskar Aristotle och Dante livets outgrundliga mysterier – vad det innebär att bli vuxen, hur man lär sig att leva med sin familjs brister och hur man vet vem man är, och vem man egentligen älskar.-

20170128_093603

Jag vill älska ”Livets outgrundliga mysterier” mer än vad jag faktiskt gör. Jag gillar Aristotles stil, hur boken snyggt tar upp känslor och hur man behandlar sina känslor. Jag gillar tolkningen av en tonåring som grunnar med de outgrundliga mysterierna som livet har att bjuda på. Tyvärr känner jag inte att det räcker hela vägen. Det går lite snabbt. Jag vänder bara sida och blir inte riktigt träffad. Bitar är sorgliga, bitar är humoristiska och vissa bitar går in i hjärtat. Men det räcker inte för att gå från riktigt bra till ÄLSKA ÄLSKA ÄLSKA. Somsagt, fortfarande mycket bra och kanske att denna skulle vara bra att läsa i skolan, då det finns mycket att lära och diskutera kring den.

 

Titel: Livets outgrundliga mysterier
Författare: Benjamin Alire Sáenz
Serie:
Sidor: 335
Originalspråk: Engelska
Taggar: Unga
Finns bl.a på: BokusAdlibrisCDON
Annat av författaren:

 

Recension: Eleanor & Park

-Året är 1986 och Parks tråkiga tillvaro förändras när Eleanor, den nya tjejen, hamnar bredvid honom på skolbussen. Rödhårig, storvuxen och konstigt klädd passar hon inte in. Men de funkar tillsammans. De möts i musiken, i serierna och en längtan bort.

Även om Eleanor och Park förstår att den första kärleken sällan varar för evigt är de modiga och desperata nog att våga försöka. Mycket kan hända på bara ett skolår.- från Bokus

20170128_094057

Både Eleanor och Park är ganska speciella karaktärer.  Jag gillar att dessa huvudpersoner får komma fram och skildra sina världar. Men ibland blir jag lite ledsen över valen de gör och jag förstår inte varför de väljer att göra som de gör. När slutet närmar sig är jag inte helt nöjd med hur allt har utspelat sig men jag tycker ändå att det blir lite bättre som sista avslutning.

Boken utspelar sig 1986. Varför den gör det vet jag inte. Jag märker inte heller av det särskilt mycket, visst det är 80-tals musik och inga mobiler, men det är ändå inget jag tänker på.

Jag tycker det är hemskt jobbigt att läsa om hur Eleanor har det. Det berör mig verkligen och jag önskar så mycket att det ska lösa sig för henne. Hennes och Parks relation berör också, men det saknas lite för att deras relation ska få det att pirra i magen och få mig att skrika för att de ÄR. SÅ. KÄRA. Så på den fronten blev jag lite besviken. Viktigt att förstå nu är att jag alltså gillar boken väldigt mycket men att den enligt mig hade kunnat vara ännu bättre. Det finns nog många därute som skriker för att Eleanor och Parks relation är magisk, så jag tror att andra kan tycka att den är ännu bättre.

Jag gillar språket. Jag tycker att det är fint och passar bra ihop med historien. Rainbow Rowell blandar allt det jobbiga med ljusglimtar och får då en ”balans”. Att det är korta kapitel och stycken skrivna ur Parks synvinkel varvade med sådana skrivna ur Eleanors vinkel gör så att intresset hålls uppe. Jag vill bara fortsätta läsa, lite till och lite till.  Jag tror också att den här kan passa bra att läsa i skolan, just då det kan leda till många samtal kring Eleanors och Parks levnadsförhållanden och deras upplevelser.

20170128_093925.jpg

Eleanor & Park är en fin bok med charm, hopp och kärlek men också tunga, jobbiga bitar. Den berör flera tuffa ämnen och beskriver relationen mellan två människor med olika uppväxt, stil och levnadsförhållanden som hittar varandra med hjälp av musik och serier. Jag gillar den eftersom den berör, har ett fint språk och en vacker historia där även det jobbiga får komma fram.

Har du läst?

Titel: Eleanor & Park
Författare: Rainbow Rowell
Serie:
Sidor: 329
Originalspråk: Engelska
Taggar: Unga, Kärlek
Finns bl.a på: BokusAdlibrisCDON
Annat av författaren: Fangirl

 

Recension: I´d tell you I love you but then I´d have to kill you

-Gallagher Academy might claim to be a school for geniuses – but it’s really a school for spies. Cammie Morgan is fluent in fourteen languages and capable of killing a man in seven different ways (three of which involve a piece of uncooked spaghetti). But the one thing the Gallagher Academy hasn’t prepared her for is what to do when she falls for an ordinary boy who thinks she’s an ordinary girl. Sure, she can tap his phone, hack into his computer, and track him through a mall without his ever being the wiser, but can Cammie have a normal relationship with a boy who can never know the truth about her?- från Bokus

20170128_101604.jpg

Jag tycker att det här var en helt okej bok. Inte den bästa jag läst, men absolut inte värdelös heller. Jag tyckte att den långa titeln och spiondelen var intresseväckande och det som är unikt med boken är just att Cammie har så mycket teoretiska och spioniga kunskaper men inte koll på det sociala. Men sen prövas ändå hennes sociala skills och hon klarar det ganska bra och hon får hjälp från vänner och ett kanske lite oväntat håll. Dock tycker jag inte att det som händer i boken är så spännande eller oväntat. Jag blir inte överraskad och känner inte magi mellan Josh och Cammie, så jag blir inte uppslukad riktigt.

Läser du helst böcker på originalspråk? Eller alltid på svenska? 

Titel: I´d tell you I love you but then I´d have to kill you
Författare: Ally Carter
Serie:
Sidor: 320
Originalspråk: Engelska
Taggar: Kärlek, Unga
Finns bl.a på: BokusCDONAdlibris
Annat av författaren:

Recension: Let it snow

Tanke från december: ”Den här Let it snow, det är nog nåt jag ska läsa. Hade ju passat bra i jul.” Heheh. Bara den lilla detaljen att julen tog slut innan jag fick tag på den. Men vad gör väl det. Nog för att det känts som vår de närmaste dagarna (nej en bor ju inte i nordligare Sverige så snönivåerna har inte direkt varit massiva), så är det ju trots allt en vintermånad. Och sen kommer April också. Vintervädret kan alltså komma tillbaka.

-En rejäl snöstorm på julafton kan vara en katastrof. Eller alldeles magisk. Det är julaftons kväll och Gracetown har blivit begravt i snömassor. En ensam tjej hoppar av tåget som fastnat i snön och pulsar fram till den nattöppna restaurangen vid spåret. Fjorton övertända cheerleaders följer efter och ber killarna på fiket att fixa fram ett spel. Tobin och Greven gräver fram ett Twister och ger sig ut i stormen i en episk kapplöpning mot tvillingarna Reston. Till slut hamnar alla vilsna själar på samma fik där Baristan Addie försöker laga sitt krossade hjärta vid espressomaskinen. Och försöker hitta en försvunnen miniminigris.  – från ”Let it snows”baksida

”Let it snow” är alltså en mysig bok i tre delar. Vinterstämningen är på och tre olika författare har samlats i en enda bok. Men delarna hänger alltså ihop. Och det är en sak jag gillar, hur trådarna knyts ihop, dels lite under delarna men även en hel del i slutet. Jag gillar att de gör det då 1) Det känns mycket som en hel bok med röd tråd. 2) Det är intressant att läsa om olika synvinklar på händelser och personer. Det kan hjälpa en med att komma ihåg att andra människor också tänker. I mitt huvud finns det en konstig funktion som kallas tankar och tydligen har alla andra också det;) ;). Även om det kan vara svårt att förstå, då tankeaktivitet inte syns. Därför är det intressant med parallellhandlingar och även om detta inte är den vanligaste formen av parallella handlingar så är det ändå en form av sådana.

*ler, kramar och klappar om boken lite.* Jag blir bara så himla glad av att tänka på denna berättelse! Den fyllde absolut på en lite försenad julvärme hos mig. Språket är ganska snabbläst, historien intressant och omslaget fint! Rekommendation!

Har du läst den här? Hur är vädret hos dig? Snöigt, töigt eller vårigt?

Titel: Let it snow
Författare: John Green, Maureen Johnson, Lauren Myracle
Sidor: 333
Originalspråk: Engelska
Taggar: Unga
Finns bl.a på: BokusAdlibrisCDON

Annat av författaren: Efter Alaska – bok av John Green

Recension: Jag lever, tror jag

-Det är tisdag när det händer. Jag har alltid tänkt att man kommer få någon slags förvarning innan hela ens liv går i tusen bitar. Att det skulle vara en storm ute, eller jordbävningar. Jag hade aldrig trott att det skulle vara en dag som alla andra.

Moa är död och Kims värld rasar samman. Hur fortsätter man att leva utan sin bästa vän?- baksidan på Jag lever, tror jag

20170115_103507.jpg

Wow. Det här är en bok som biter sig tag i mig. Jag vill verkligen inte lägga ifrån mig den, utan fortsätta läsa och läsa. Bara lite till. 23:45 när jag egentligen borde sova måste jag bara få läsa ut de sista sidorna. Jag måste. Sen måste jag gråta lite också. Det måste jag.

Fy tusan vad jag känner med Kim. Jag vill bara att allt ska lösa sig för henne. Jag känner ett stort medlidande och det är så jobbigt för henne, så då blir det jobbigt för mig (på ett bra sätt).

Boken är skriven i dagsform (hmm, nu lät det som nåt annat va?), alltså inte kapitel 56 utan dag etthundrasju och så. En del dagar står det mycket på, en del lite. Detta upplägget liknar lite sidupplägget i M varken mer eller mindre. Svårt att sluta läsa alltså.

Det är så spännande att läsa om Kims minnen med Moa, hennes sorg, Kims jakt på svaren kring Moas död och hennes relationer med de som finns kvar. Amanda t.ex. och hur deras relation blir påverkad av Moas död.

20170115_103312.jpg

 

Mot slutet när jag kommer på det som både jag och Kim letat efter. När jag inser det som skulle kommas på. Då. Då stelnar jag till och ryser. Sen försöker jag få Kim att förstå genom febril tankeaktivitet. Det funkar efter ett tag, och då inser hon. Och reagerar.

En fantastisk debutroman om allt som sorgen kring en kompis död kommer med. En debutroman som jag tycker mycket, mycket, mycket om. Varm, varm rekommendation!

Har du läst ”Jag lever, tror jag”? 

Titel: Jag lever, tror jag
Författare: Christine Lundgren
Serie:
Sidor: 239
Originalspråk: Svenska
Taggar: Unga, Döden, Roman, Debut
Finns bl.a på: BokusAdlibrisCDON
Annat av författaren: –